Flitig intill döden..

Jisses vad jag fick ett ryck nyss.

Jim och hans pappa stack till hägnet och matade vildsvinen och under tiden lekte jag trädgårdsdoktor. Först planerade jag nya frön i ett miniväxthus. Sen vattnade jag mina avokadoplantor och min tomatplanta samt bananplantan som jag fick av Jossans mamma som liten liten bebisväxt – den är inte såå liten längre!

Sen fick jag för mig att en gång för att gräva ner den dumma, dumma ogräsmattan som på pin kiv visat sig (fast mest efter att Flisan varit så underbar och sprungit över rabatten så många gånger att all täckbark flugit sin kos). Jag satte en liten kant för att täckbarken ska kunna stanna på sin plats och var noga med att behålla så mycket av den marktäckande grönskan jag bara kunde – jag undrar om man kan genmanipulera den så den sprider sig längs hela kanten väldigt fort..? Sen har jag fyllt på 150 liter täckbark i olika delar av alla rabatterna medan jag lyssnat till grannområdets original (“Sparka inte på mig ditt ÄCKEL!”) och konstaterat att den charmiga delen av klientelet som valt att bo på grannområdet håller sig på de låga numren – sådär 1-15 ungefär. Tyvärr bor jag då granne med nummer 20-25 varav jag endast känner till fyra normalt funtade hyresgäster.

Nåja, man kan inte få allt. Och det är inte bara charmtroll som bor på de låga numren heller – men de flesta jag känner till är trevliga. Själv bodde jag på nummer 9 några år och det var ganska okej. Under mig bodde förvisso en råalkis och min närmsta granne var nog glad i flaskan han också – men han under mig brukade bedyra mig sin kärlek om kvällarna och den intill ville så himla gärna att vi kollade på fotboll tillsammans, eller bara glodde på tv, eller.. Otrooligt charmigt.

Iallafall. Nu är jag jäkligt trött i ryggen efter diverse intressanta övningar som att klippa syrenträdens rotskott (OBS! ÄKTA syrener, ÄKTA pioner och faktiskt också en ÄKTA blodsdroppe – det är noga enligt sambons faster, berättade min svärfar).
Jag är nöjd med mitt förhatliga trädgårdsarbete och jag ska se om det går att få till någon sådd på det jag planterade. Min sambo har planterat ut solrosplantor som han drivit upp och för min egen säkerhets skull har jag markerat hans plantor med långa pinnar – gud NÅDE om jag skulle råka mörda en.
(Men min tomatplanta är minsann inte så viktig, den kan man ta död på utan att skämmas, jahaja.)

Eääh. Ja, jag är ganska trött. En vilostund innan sambon kommer hem från fotbollskvällen med vår galne kamrat sitter nog ganska fint, tror jag.

Jag har trots allt fyllt i papper till den ÄLSKADE Försäkringskassan med hjälp av Maria på jobbet och sen vart det möte med facket och så fick jag såklart handla lite innan idag också efter att jag lämnat in ett recept på Apoteket och lämnat blodprover på Vårdcentralen. Sköterskan sa att det ena provet var till för att det skulle finnas blod tillgängligt OM det skulle krävas kejsarsnitt när bebben ska komma ut.

Jag är inte så sugen på att den ska komma ut då, faktiskt.
Bortsett från att mina värden går helt åt helvete så är det ganska mysigt att knata runt med en kotte på insidan, och jag känner på mig att det jag upplevt som smärta är paradiset jämfört med det som väntar mig om sådär tre månader..