Shopping-spree (eller min dåliga karaktär)

Kanske inte så vansinnigt, men en del ändå.
Lite mors dag-blommor, blomjord till min omplanteringsidé, två nya bh i normala färger (inte i den chockrosa jag inhandlade häromdagen – möjligen inspirerad av Lotta och hennes färgval när det gällde linnet hon hittade) och sen blev det också ett par mammashorts, tre linnen och fyra t-shirts. Jag höll mig ifrån baby-avdelningarna…

Kände att det kan behövas lite nya plagg som täcker lite mer av magen – vecka 31 känns mer som vecka 38 rent storleksmässigt. Jag är en tjock mamma. Bebisen är normalstor på alla håll vad jag kunnat luska ut, och således är min stora mage inte så mycket kottens fel som mitt eget. Kan jag skylla på min diabetes? Det är ju för den jag är sjukskriven?

Jag får nog skylla på min dåliga karaktär – alltså mig själv. Karaktären höll så långt som att lägga ner nikotinet. Förhoppningsvis blir det inget löjeväckande smygande i framtiden. Det känns bara brutalt fånigt och töntigt att falla tillbaka och dessutom är det dyrt som fan!

Varför börjar man? Bra fråga. Varför går man på det igen när man väl lyckats lägga av? Ännu bättre fråga.

Min dåliga karaktär yttrar sig på olika sätt:

• Godis – ferraribilar, zooapor, linser, mintchokladkulor…
• Choklad – geisha, kexchoklad, mjölkchoklad, daim..
• Glass – mcflurry, milkshakes, vaniljglass med chokladsås…
• Shopping – hemtextil, böcker, babykläder, fiskar..

Ja, listan kan göras lång när det gäller sånt jag inte kan låta bli. Jag har bättrat på mig en del tycker jag nog, men när det gäller choklad och glass är jag helsåld. Finns det något godare än mjukglass och rikligt med chokladsås?

Det är nog det sämsta/bästa med att bo ihop med Jim. Han gillar inte kakor och sånt speciellt. Han kan visst käka, men det är inte mycket som slinker ner av smaskiga bakverk och tårta.
Det är mer öl och whiskey – och eftersom jag inte gillar det är det oftast lätt att komma överens om vem som kör hem. Jag gillar cider, Mojito och Bacardi límon med Cola..
Om jag saknar alkohol när jag är gravid? Inte alls, faktiskt.  Jag har antingen fått min beskärda del av spritintag eller så har jag bara.. kommit på att det inte är så jäkla fräckt. Jag gillar inte att vara full (men jag gillar verkligen smaken av Mojito en varm sommarkväll).

Det jag egentligen skulle säga om Jim och vårt samboskap var att han bryr sig och håller koll på mig så att jag inte äter så mycket socker (när han är med, åtminstone) vilket har gett upphov till mycket gräl och jag kan bli så vansinnigt tjurig.
Jag VET att han menar väl och bryr sig och jag älskar honom för det men ibland är jag så dum i huvudet som bortser från det och tjatar om att han skulle ha någon sorts bestämmanderätt över mig istället.

Jim, förlåt mig. Du har rätt. Jag älskar dig.
(Om du håller detta mot mig senare, I’ll kill you.)