Har inte käkat något vettigt sen en kvick fika med pappa i bistron.
Stack sådär kvart över sju hemifrån för att hinna införskaffa en styck tändare och en baguette (craving? – nja, men en jävligt god frukost) innan jag skulle till sjukhuset.
Gick upp till pappa först med tidningen och den HELIGA tändaren (pappas tändstickor tog slut igår och efter att ha spenderat x antal timmar med en rumskamrat som inte vet hur man håller munnen stängd förstår jag en viss frustration) och där intog jag också frukosten tillsammans med kaffe. Så jääävla gott!
Sen blev det skjuts ner till rökrutan innan min första kontroll började kvar i nio.
Flödet ser mycket bra ut och trots vissa problem att hålla andan funkade undersökningen fint.
Nästa kontroll var ultraljud där barnmorskan pratade på en hel del i överljudshastighet men still – inget avslöjande av hemliga detaljer. Jag är mycket nöjd.
Förra gången visade undersökningen en 11% större bebis än “normalt” men fortfarande inom normalvärdena. Denna gången var bebisen 0% större än normalt och vägde ca 2 kg. Allting såg fortfarande bra ut men bebben tyckte att det var läge att gosa med moderkakan så något vidare foto blev det inte, men jag krävde ett ändå och fick två stycken. Ett som jag inte kommer kunna förklara vad det är man ser men det andra ser man iallafall konturer på.
På bm-besöket sen ville man dubbelkolla bebisen så jag fick köra en ctg-mackapär och eftersom jag sovit så vansinnigt dåligt inatt förvarnade jag om att jag skulle kunna somna i fåtöljen. Det gjorde jag inte, men det var fan nära!
Hjärtljuden tickade på som bara den och jag tryckte på en knapp varje gång kotten rörde sig (vilket inte var sällan) och ut ur maskinen kom en remsa med streck på. Det sa mig ingenting, men Eva (min barnmorksa) tyckte allting var strålande och det var även alla andra mätningar som gjordes.
Eva ansåg att det var för länge med en hel månad till nästa ultraljud så nu har jag en ny trippelkontroll den andra juli och ytterligare en den 12 juli. Jag vet inte m det ska ändras i tider och sådär men jag vet iallafall att Maddis födelsedag börjar på sjukhuset för min del.
Efter allting gick jag upp till pappa som inte var vidare hungrig och definitivt inte på fisk, men han var mutbar och det blev som skrivet lite käk i bistron. När vi gick upp sen handlade jag med mig en påse Gott och Blandat till hans rare sänggranne och denne blev väldigt glad vad det verkade.
På vägen hem skulle jag kört inom Toyota för att koppla ur airbagen men se – det glömde denna trötta svenskan utan istället satte jag mig framför datorn en liten stund.. och jag fastnade. Läste en himla massa blogginlägg om Vägen till ett barn innan jag kunde slita mig för en stunds riktig vila.
Och nu, när klockan är halv åtta på kvällen, är jag vansinnigt hungrig eftersom jag inte kommit mig för att laga till käk. Mange och Jim stack till hägnet och jag tinar kräftor inför kvällen – men någon mat har det fortfarande inte blivit.
Ja, jag inser att det är dags för käk. Bebisen protesterar (eller möblerar, jag är inte säker på vilket – den ligger exakt likadant som vid förra undersökningen) och jag försöker hitta något extremt lättlagat som inte innebär en tur till pizzerian eller McDonald’s. INTE så sugen.. men förbannat lat.
(Och imorgon ska jag vara på ett fackligt möte där jag lär träffa några gamla kolleger.. dock lär det avhandlas ett ämne som intresserar mig noll och ingenting, men jag offrar mig väl..)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar