Födelsedagar, middagar och promenader..

På måndag fyller jag år. Imorgon börjar jag jobba. Det betyder att jag kommer att fira min födelsedag väldigt lite i år.
Jim är av uppfattningen att man ska fira sin födelsedag när den infinner sig – alltså i mitt fall på måndag.
Om jag vill fira min födelsedag får det bli när jag är ledig, anser jag. Det tar tid att fylla år, nämligen. Alla som stått och förberett kalas vet precis vad jag menar.
En annan som snart fyller år är Kasper. Närmare bestämt den 29 juli. Gissa vad? Jag jobbar då också.
Det känns lite drygt.
Jag vill ju gärna hålla kalas för min lille kille även om han kanske inte begriper att allt ståhej är till hans ära.

… Det återstår att se hur det blir med alla födelsedagar som infaller nu under juli. Dte är ju mer än vi som fyller år.

De senaste dagarna har jag träffat en himla massa människor och det har varit vansinnigt trevligt.

I onsdags hade jag en heldag med Lotta och det har ni ju läst om, men jag kan likväl understryka hur underbart mysigt det var med så mycket bus och lek. Jag kommer att leva på det länge!

I torsdags förmiddag träffade jag Therese och Lukas. Det var förvisso bara en timme eller så men jag tyckte det var jättemysigt att prata lite förtroligt och se killarna busa tillsammans.

 

I torsdags kväll bjöd Annie mig och min familj på middag. Det var supermysigt att leka ambulans med Mio som aldrig ville sluta leka och Loa kom titt som tätt för att mysa och kramas.

Vid middagsbordet fick Kasper äta lite själv, men han missuppfattade själva idén med tallrik och gaffel. Hade Flisan varit med hade hon varit i himmelriket!

 

När det närmare sig läggdags fick killarna bada och det var inte för inte som Kasper fick vara med. Kasper tyckte det var intressant med andra badkamrater än mamma eller pappa!

 

Kasper gillar gåbilen som han fick av sina kusiner i doppresent. Han är fortfarande inte helt såld på det där med att gå själv eller stå men att stå på någonting som rör sig – det är jätteroligt.

 

 

 

 

I fredags förmiddag kom Ammi och hennes familj på besök efter att jag mutat med kaffe. Förslaget var från början en frukost på Burlöv men den här svenskan hade knappast hunnit dit innan jag skulle hem igen.

Jeanette kom hem till mig och vi hade en trevlig stund där vi lagade lunch tillsammans åt både min familj och min gudsons. Loke och Jonas åt med god aptit av vår modifierade bondomelett medan Waldemar var betydligt mer svårövertalad.
Jim drog då en historia om att äggen vi gjort denna omelett på var transformersägg. Jeanette, jag och Jonas utvecklade historien ett par snäpp och Waldemar åt till sist – och kunde inte låta bli att utbrista att det var mycket godare än han hade trott.

Efter lunchen gick jag och Jeanette ut på en promenad med Kasper. Vi pratade om en hel del och som alltid fick jag lära mig någonting nytt av min goda vän. Denna gången berättade Jeanette om en så kallad kompetensstege och den är en typiskt skitbra grej att ha i bakhuvudet. Inte en fysisk stege alltså, men det fattar ni ju… hoppas jag.

Efter att Jeanette cyklat hemåt och Jim blivit färdig med allt som han och Tommy pysslat med gick vi hem till Sussie och Christian.

 

 

Där mötte vi upp Fanny och Robban och när vi alla var samlade höll vi en ljuvlig middag som Sussie kokat ihop, för att fira Christians begynnande semester. Det tyckte jag var ett mycket bra skäl att samlas och jag såg till att ha med lite livsviktig pilsner till Jim och Christian. Ungarna lekte fint tillsammans när kvinnfolket fixade disken och kaffet och Kasper såg ut att vara i paradiset när han fick röja runt bland Emmys och Oscars leksaker.
Christian som har en hel uppsjö tekniska prylar ligger självfallet inne med  3D-tv och den testades såklart av den manliga (vuxna)delen av sällskapet. Jim provade också att spela GuitarHero och något våldsspel medan Robban höll sig passiv och nöjd vid sidan om.

Fanny och Robban drog sig tillbaka med sina barn efter några timmar och jag försökte tjata mig till en kram av Melian men hon förklarade att tyvärr hade hon inga kramar kvar.
Efter en liten stund sa hon ändå att det fanns en kram kvar “till pojken”. Naiv som jag var trodde jag hon menade Kasper och gick för att hämta honom, men när jag kom tillbaka blev jag klok på att hon menade Jim. Någon gjorde sig visst populär hos tjejerna! Det blev jag även varse när vi stannade kvar och tittade på Rio och Emmy satt som fastnaglad i Jims knä när de krängde popcorn från en stor skål (jag och Sussie fick dela på en lite burk). Där hade man minsann inte mycket att hämta, fast lite senare kom Oscar och gav mig lite kärlek så jag var inte helt ensam ändå.

När vi avrundade en helt fantastisk kväll berättade Jim att han lovat svänga inom Magnus (brorsans lägenhetskamrat) så vi gick en liten omväg hem. Väl uppe i brorsans lägenhet (där min bror inte var) passade Kasper på att slicka lite på möblemanget efter att jag fått i honom lite käk.
Jag smsade Robin och frågade var han var när vi för en gångs skull asat oss de femtio metrarna mellan våra bostäder men det visade sig att han var hos en gemensam bekant i Malmö och hittade på bus.
Jag gav upp efter bara en kort stund för Kasper började bli aningen odräglig, och snacka om att jag höll sovmorgon i morse. Jeanette snackade om att sticka till Skrylle men när jag hörde av henne vid ett hade hon redan varit där. Det hade jag räknat ut eftersom hennes mat-och sovklocka ringer klockan tolv och då ville hon vara klar med promenaden, så jag hade börjat röja lite i helvetesträdgården istället.

(Det hände inte mycket i trädgården trots att jag fyllde en säck med ogräs och annat. Så illa är det.)

Robin ringde och tyckte att jag kunde köra ut till mormor eftersom han var där och när jag sa det till Jim nästan sjasade han ut mig tillsammans med Kasper för att han skulle ut och springa med Håkan.

Kasper gillade läget direkt när han kom ut och fick träffa sin morfar och sin gudfar.

 

 

Favoriten blev förstås Bamse som är så snäll att han är dum. Bamse är på grönbete hos mormor för i vanliga fall bor han hos Robin (men från början var hans min äldsta brorsas hund - han går lite i arv..)

Mormor blev glad att vi kom ut och lekte med Kasper medan jag fick för mig att tömma dammen på skitigt vatten och fylla på nytt och fräscht. Jag passade även på att släpa fram mormors Lille Havefrue som inte varit ute ur förrådet på ett par år – och som vi inte hittade pumpen till på det överfulla loftet, så för tillfället sitter hon bara lugnt på sin sten i dammen.

När klockan närmade halv sex dönade det inte så plötsligt in en bil full med släktingar som härstammar från Upplands Väsby.

 

 

Mammas kusin med familj och en tillhörande flickvän hälsade glatt på oss och Kasper som de inte träffat förut blev genast populär.
Som vanligt lyckas familjen Andersson/Anstrin tajma in min födelsedag så jag passade på att bjuda in dem på kaffe och tårta på måndag eftersom de ändå ska bo så nära under tiden de är här nere.
(Herregud vad killarna blivit stora. Jag vet vad de heter och jag ser skillnad på dem, men det tog ett tag innan jag fattade vem som var vem ändå. Jag minns dem som glyttar och när de började snacka motorcyklar med pappa och Robin kände jag att de nog kommit förbi småglinstadiet..)

När jag kom hem tog det ungefär en och en halv timme innan Jim skulle sticka och jaga och ännu har han inte kommit hem, men jag har hunnit blogga, mata, byta och klä om Kasper, läsa några sidor ur en bok och busa någon slags katt- och råttalek som min unge fann skitrolig.
När det var dags att somna honom hittade han sin samling nappar och det var skitsvårt att hålla sig för skratt när han satt och snackade med sig själv i sängen. Han brydde sig inte om varen mig eller vällingen utan skulle bara testa alla nappar samtidigt – tugga, gnugga och slicka på dem.

Imorgon börjar jag jobba igen och då blir det återigen lite stiltje i mitt livs tornado.