Och så går det runt igen…

Har inte bloggat på några dagar. Tanken på att jag inte håller bloggen vid liv kväver mig. Det känns ganska töntigt eftersom jag inte känner till hur många som läser här. Ge er gärna till känna!

Jag har blivit översköljd av kallelser till möten och utbildningar och eftersom jag inte längre sitter vid datorn så ofta utan kollar allt via mobilen blir mycket liggande – så jag erkänner, det är väl mitt eget fel att det är kaos i huvudet.

Denna veckan skolas Kasper fortfarande in men nästa vecka är det tanken att det ska vara fullt race. Då kommer det såklart väldigt lägligt att jag ska vara på sjukhuset 7.45 för en ögonbottenfotografering (dagis öppnar 7.30) och dessutom inte bör köra själv.
Min tanke var såklart att pappsen Jim skulle ta hand om lämningen på måndag vilket jag informerade honom om lite gulligt sådär – varpå han frågade mig var han skulle befinna sig på måndag.

… Det är sedan länge planerad jaktresa på gång, från söndag till fredag nästa vecka – det är ju därför jag fortfarande är föräldraledig.
Kasper kommer således att bli ganska försenad till dagis på måndag! Mamma tyckte att han kunde få följa med till sjukhuset och leka på hennes kontor eftersom hon egentligen är ledig men ändå kör för mig och därför lika gärna kan gå inom sitt arbete.

Ovanpå denna smidiga planering har jag ett klubbmöte på tisdag och ett ungdomsrådsmöte på fredag. lite förberedelser har jag lyckats få till eftersom min skrivare helt plötsligt kom på att vi kunde vara kompisar igen. Hurra!

Hela denna veckan har annars gått i härdsmältans tecken. I måndags träffade jag Maddi för en förmiddagsfika innan jag gick hem, lekte jägarhustru och väntade in min kollega Jimmy som fick första tjing på bocken som Jim fällde i söndags kväll.
I tisdags hade jag Tupperwareparty samt stopp i vasken där Ammi under gårdagen blev vår räddande ängel när hon kom förbi med en högtryckstvätt och extra slang - efter att jag varit hos Fanny och firat födelsedag med massor av våfflor och härliga nostalgitrippar (medelst fotoalbum) - så under onsdagskvällen jobbade Jim häcken av sig med avloppsrensningen medan Annie och jag spelade Wordfeud och underhöll barnen i vardagsrummet.

Både måndag och ikväll präglas av skytteträning. Under min föräldraledighet har jag valt att vara på plats så mycket jag kan eftersom vi är ännu färre i styrelsen nu.
För snart två veckor sen miste vi nämligen vår högt respekterade och ytterst saknade ordföranden och den som tar över efter honom kommer att få fylla ett par stora skor.
Min plan är att försöka engagera några föräldrar i verksamheten för att klubben inte ska gå under men jag vet hur svårt det är att övertyga människor att involvera sig.
Hur ska vi klara oss utan vår ordföranden?

Nu ska jag ta mig an resten av dagen och avbryta den här bloggen, men jag återkommer. Hoppas jag!

___________________________________________________

Jag är ensam hemma med Kasper ikväll.

Jag borde äta. Jag borde duscha. Jag borde frysa in en enorm mängd köttfärs som jag handlade på väg hem från skyttet för en stund sedan.
Ändå hamnar jag här.

Idag har jag träffat min väninna Marie och njutit av en härlig stunds sällskap och återblick. Vad hände med våra vänner och kamrater från skolan? Hur många har barn? Hur många har gift sig? Hur många har flyttat? Vart? Marie hade koll på en hel del av våra gemensamma vänner medan jag tydligen levt under en sten de senaste åren.
Eftersom jag hade lovat att hjälpa Jim under en långlunch blev det ingen lång fikadejt denna gången men snacka om att jag vill sitta ner längre nästa gång! Det finns hur mycket som helst att ta igen och tusen minnen som begravts i skuggan av nutiden.

Efter att jag och Jim varit på skjutbanan och hittat några förrymda kor samt konstaterat att utomhussäsongen verkligen är slut för i år eftersom det i princip knappt fanns en torr tuva på hela området stack jag hemåt igen och tog itu med lite pappersarbete.

När jag som bäst satt och pillade vid datorn plingade Andreas på MSN och frågade vad som pysslades med och strax därpå hade jag sällskap till dagis när jag skulle hämta Kasper.
Innan Lukas och Andreas ringde på dörren passade jag på att bocka av en trängande sak på min att-göra-lista och det kändes bra.

Kasper och jag gick sedan tillsammans med herrskapet Lundgren ner till Bengts Konditori för en kopp kaffe. Kasper tröttnade på att sitta i stolen när han fått käk och tyckte att det var en bra idé att leka med svängdörren som går in bakom disken.
När vi var färdiga tog vi en sväng hemåt och hämtade Flisan och sedan gick vi ner mot CityGross innan vi vände hemåt igen – en härlig runda och alldeles lagom inför kvällens skyttepass.

Väl i lokalen blev det lite trött i mitt huvud. Datorn ville inte komma igång och jag skrev ner medlemmarna för hand och sedan lyckades jag fånga intresset hos mina tilltänkta blivande styrelsemedlemmar. Det kändes härligt och jag har redan gett den ena föräldern ett epitet som teknikansvarig.

Nu tänker jag nyttja lite Wordfeud och lämpligt foder innan det blir en dusch och sedan (eventuellt) en kort blick på MFF-matchen.