I periferin...

I periferin blir jag ständigt påmind om att jag borde uppdatera, borde berätta vad som händer och jag borde visa lite fina bilder från vardagen.

Iphone 4s måste jag säga har en förbaskat bra kamera och jag tar massor av bilder. Dessvärre gör Kasper också det och helst på sig själv - gärna 83 klick på exakt på millimetern samma motiv, så mellan varven får jag plocka bort lite bilder..

Det händer litegrann runt omkring mig, både tråkigt och kul.
Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja bara eftersom det var ett tag sen jag skrev, men jag kan ju alltid säga att det för närvarande är exakt 20 arbetsnätter kvar för min del, innan jag blir utsparkad i kylan och verklighetens nya äventyr.

Jag har sagt till att jag vill jobba över så mycket det går trots sura miner på hemmaplan men kom igen - jag får en bra lön på kort sikt, och på lång sikt får jag högre a-kassa. Varför ska jag INTE jobba över?

För övrigt har jag ett litet hopp om att eventuellt få ett vikariat på ett halvår - ska på intervju i nästa vecka så håll tummarna.
Enda problemet jag kan se med det är att det i så fall lär krocka i februari-mars med min PT-utbildning...

Det händer alltså litegrann. Även om jag inte får ett vick har jag åtminstone sysselsättning ett tag ändå. Och roligt ska det bli!

I onsdags förra veckan släpade jag med mig Jossan på bio. Breaking Dawn Part 2, såklart. Förra året såg vi ettan på hennes födelsedag och det var sjukt mysigt så det var ju klart vi skulle upprepa den succén. När vi satt där i biofåtöljerna berättade jag upphetsat om att Stiftelsen ska spela på KB i februari - och sen kom jag på att jag skulle hållit käft eftersom hon skulle få en biljett av mig i födelsedagspresent. Ibland är man smart, men hon blev glad även om jag avslöjat överraskningen i förväg.

Har haft väldigt ont om energi och har knappt orkat ta tag i något hemma. Det ser ut som kriget och monotonin i att plocka undan, diska, torka av och ställa i ordning är utmattande i sig.

Träningen har blivit lidande men försöker jobba med att verkligen hålla kosten i schack. Min käre bror gav mig tips om en app som hjälper en att räkna kalorier och håller koll på träningen till en - men just kalorierna är svåra när man hellre lägger sig åt LCHF-hållet än magert-och-smaklöst...
Nåväl, det ger sig. Så länge jag kan skippa chokladet och småätandet är jag nöjd. Allt ska ju registreras i appen och det är ju ingen vits om man inte är ärlig.

Nu blir det duschen för mig, och sedan ska jag nog försöka ta tag i några av sakerna på min fina att-göra-lista.