Jag vet att jag varit tyst länge.
Jag har rentav struntat i bloggen ett tag, och att få slicka såren efter Majjas avlivning har varit välbehövligt.
Jag har inte gjort mycket mer än det gamla vanliga under tiden som gått, ändå.
Det har varit sista-minutenshopping med Fredrik, Oliver och Jessica en kväll och Lotta en förmiddag, önskelisteskapande med Ammi i Cerverabutiken - paketinslagning när det funnits tid och så pepparkaksbak och julblomsleverans till pappas kära faster Berit.
Vi fick besök av Kaspers fina kusiner dan före dan före dopparedan och vi åt saffranskaka med grädde. Dagen efter dopparedan var vi hos Jims mamma för att just "doppa" - det är inte någonting jag anser vara tjänligt som föda så jag år vanliga mackor med lite skinka på istället medan Jim och Kerstin doppade brödet i spadet.
Nu är julen över och jag är tillbaka på ett kort pass på jobbet. Bara tre dagar blir det innan året hinner ta slut och mitt ödesår 2012 tar sin början. I januari får jag besked på huruvida jag får kicken eller ej men hursomhelst har jag jobb hela nästa år.
Jag fick två finfina muggar av Ammi och hennes familj på julafton och jag har invigt dem med kärlek. Visst är de fina?
Ammi hittade de två sista på Cervera.
Julbordet hemma hos mamma och pappa bestod av allsköns smaskigheter och även om vi var över 20 personer blev det över så att kusin Jenny kunde ta en rejäl doggybag med sig hem.
(OBS... Den varma maten stod i köket så den är ju inte med på bild och efterrätterna dukades ju inte fram förrän senare...)
Enzo som var den enda hunden i år är nog världens största och samtidigt snällaste rottweiler.
Kasper och Enzo hade väldigt mysigt tillsammans!
Busiga barnen Ebba, Rasmus och Zacharias fångades på bild. Mycket praktiskt med mobilen som vänder kameran.
Kasper fick 70% leksaker som låter. Jag köpte en verktygsbänk som kanske kan stimulera hans "söndra och härska"-driv till något konstruktivt.
Han fick också andra fina presenter av bland annat gudfar Robin och morbror Christer samt från Veronica och Leo..
(Jag försöker komma på om jag varit elak mot Veronica någon gång...)
På det hela taget har det varit en härlig jul. Jag har fått träffa släkt och vänner och ätit god mat. Jag fick "Jag är Zlatan Ibrahimovic" av Jim i julklapp och jag har börjat på den. Den är berättad i ett rappt tempo så man kan inte slöa till när man läser den!
Det är två antiklimax med denna julen. Det första är att Zandrah, Roger och ungarna åker hem till Stockholm igen.
Det andra är att 60% av mitt brödraskap var med om en bilolycka.
Jag och Jim åkte hem till mina föräldrar för att softa en stund och grabbarna Grus skulle ut och partaja lite.
På morgonen när de åkte hem med lillebror blev de rammade av en polisbil på utryckning.
Tack och lov fick bara bilen sig en smocka och killarna lite huvudvärk - poliserna hade varit suveräna och jag tackar högre makter för blandningen mellan körskills och tur.
Man måste veta att ta vara på varje dag för händelser som den här väcker en sannerligen ur slentrianen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar