Jag skulle jobbat igår och idag. Så blir det ICKE.
Igår låg jag pall större delen av dagen, ömsom frusen in till ben och märg, ömsom stekhet. När man vaknar av att man är jättevarm - vilket jag aldrig upplevt förut - måste det vara något som är galet.
Nu i efterhand kan jag ha vaknat på grund av a) akut kräknödighet eller b) 1,8 i blodsocker som jag inte kände av.
Vad i helskotta? Jag har haft rätt okej koll på mina värden förut. Okej att jag syndar och inte lever enligt diabetikermallen (som om jag skulle låta mig begränsas!!) så värdena kanske inte är helt perfekta, men jag har iallafall haft godkänt men nu.. nu har det helt ballat ur.
Förut kunde jag följa en känning från steg ett till det kritiska "jag måste äta nu annars svimmar jag"-stadiet. Nu känner jag inte ens av när sockret närmar sig noll. Hur bra är DET?!
Jag fick en ny mätare som jag kan föra äver värdena från, trådlöst, till doktorn inne i Lund. Det var kravet för att jag inte skulle bli inlagd och tokkontrollerad.
HURRAAA för mig.
Okej, det är inte så jobbigt att kolla hela tiden förutom att några av mina fingrar helt har dragit tillbaka blodförsörjningen i fingertopparna, och att skicka över värden en gång i veckan är inte så hemskt heller. Inte ens när doktorn ringer och frågar hur det är och ger mig nya ordinationer känns det så jobbigt.
Mest tryggt faktiskt.
Det som är störigt är att jag måste KOMMA IHÅG när jag ska ta blodsocker och jag måste KOMMA IHÅG att jag ska tå två doser av mitt ena insulin istället för en numera.
Jag är skitdålig på att komma ihåg.
Idag mår jag allmänt illa men känner mig inte så frusen. Har inte tagit tempen idag, bävar lite för att göra det faktiskt. Sist, förutom igår, hade jag feber på fel håll. Jahaja. Jag visste inte att man kunde det förrän syster Lotta upplyste mig.
Jag måste ändå starta dagen förutom denna lilla dusch och bloggstund jag tagit mig.
Jag måste pumpa det förbannade däcket på bilen som nu är helt på sock. Jag måste handla lite mat och avokado som J snöat in på (jag som ville ha guacamole, men icke... Det hinner jag aldrig göra förrän det gröna guldet är slut).
Sen.. Får jag väl ta det cosy för resten. Min arbetskamrat har avtackning idag och jag hade velat vara där men så kanske det inte är så bra att riskera kräkas över tårtan. Nej, jag får nog stanna hemma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar