Jag städade ur BADRUMSSKÅPEN. Fattar ni?!
Annat jag har gjort är – röjt diskbänken. Inklusive hamsterställena bakom kaffekokaren och ovanpå mikron. Jag är mycket nöjd med mig själv.
Helgen den 3-4 mars ska jag och min kollega stå på loppis i Malmö – skojar att jag redan samlat ihop en miljard saker att sälja. Jag har barnkläder så jag kan bada i dem, jag har badrumsprylar (ja, ni trodde väl inte att jag gjorde det helt utan anledning?) som aldrig blivit använda och därför går till loppis, massor av glad och tallrikar från min lägenhet som ska u-u-u-ut.
Jag har till och med varit så seriös att jag beställt hem klisterlappar i olika färger för att kunna märka upp grejerna (nåväl, så långt det nu är möjligt) och slippa tjata om priser hela helgen. En färg = ett pris. Enkelt!
Jag har varit på två skolinformationer med facket och har en tredje information på gång nästa tisdag. Den första jag gjorde gick käpprätt åt skogen för jag var så ostrukturerad och vimsig att jag förlorade mig själv. Ombudsmannen som var med mig måste tro att jag var efterbliven. Som tur var fanns det åtminstone en elev som pepprade mig med frågor så lite engagemang fick jag!
Gången efter hade jag däremot gjort en setlist och då gick det betydligt bättre. Jag fick fram det mesta jag behövde ha sagt och eleverna verkade tämligen på hugget.
Nästa vecka ska det gå ännu bättre och jag hoppas att jag inte hamnar i historiens bilkö på vägen upp till Båstad – istället för att det skulle ta en sammanlagd halvtimme till Helsingborg på sista informationen tog det på grund av en olycka en halvtimme mellan Lomma och Lund. Det var inte så coolt, faktiskt – men eftersom jag körde i lite väl god tid kom jag ändå fram med några minuter till godo. Heja mig!
Nu vet jag att det har gått ett tag sedan jag bloggade och det är skittrist att det inte kan få ta mer tid men jag känner att jag måste få ordning på allting annat. Nu hade jag dock en stund över innan jag ska vara på skyttet eftersom det är sportlovsöppet så jag tänkte att ja vad fasen… En uppdatering till innan februari är slut kan ju inte skada.
Jossan la till mig i en grupp på Facebook som heter “100 perfekta dagar” och jag har bestämt mig för att ge det en chans. 100 dagar från den 22 februari (alltså imorgon, för den som inte vet) till den 1 juni, beach 2012 – här kommer jag! Jag har även här varit tämligen seriös och gjort ett blad för varje dag med schema för frukost, lunch och middag samt dagens träning och dagens utmaning. Det kan väl vara något?
Förhoppningsvis följer jag mitt schema och försöker låta bli onyttigheterna – jag var nämligen hos läkaren och ville få ett intyg till körkortstillstånd för lastbil och han var långt ifrån positiv till det på grund av mina värden, så jag ska gå med en mätare i fem dygn för att kolla blodsocker och eventuellt trixa lite med insulindoserna. Jag är sådär nöjd med att han inte lyssnade på mig när jag sa att jag visste vad det berodde på att värdena inte var helt optimala…
Jag VET ju att det beror på att jag varit stressad och orolig för det här med jobbet och att jag delvis förlorat min fasta grund – jag behöver struktur mer än någonsin just nu och det enda stället där jag verkligen känner mig trygg är på jobbet. (Det är klart jag är trygg hemma också, men det är inte på det sättet jag menar!)
Kalla det monotont men rutinerna är desamma från dag till dag och jag vet att jag reder ut det. Här hemma har jag inte fått tummarna ur till någonting förrän nu när jag fått tider till läkaren och en tid att stå på loppis – nu börjar det hända grejer!
Här mellan uppdateringarna har jag lyckats träffa flera väninnor i omgångar och jag är så glad för det. Jag fick mig en två timmar lång promenad med Ammi i söndags – lagom tajmat efter att jag kommit med i gruppen på Facebook. Jag fick träffa Tessie några timmar förra veckan då hon var i krokarna så vi fick prata ihop oss och uppdatera varandra om vad som händer och igår träffade jag först Lotta för en tur till Ö&B och påfyllning av förråden och sedan träffade jag Christine igår som nyss gjort en GBP och därför var lite sliten, men hon såg underbar ut som vanligt och var tålmodig inför mina tusen frågor och funderingar angående operationen.
Jag längtar till att få boka in fler härliga dejter med mina vänner eftersom de ger mig så mycket styrka och kärlek.
Nu ska jag försöka hitta mig en liten matbit och en kopp kaffe, och sen kör vi sportlovsaktivitet till det sprutar ur öronen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar